Ligger i soffan och äter juleskum, knappar på datorn och kollar på tv emellanåt. Funderar starkt på att fixa någonting att äta, känner att magen kurrar en aning.

Jag slocknade i soffan inatt när jag väntade på att hjärtat skulle komma hem, vid fem tiden väckte han mig och vi la oss för att sova i sängen. Idag vaknade jag av att hjärtats telefon ringde, tydligen hade någon av deras lastbilar krockat så han skulle bli tvungen att jobba idag igen. Dagen då han skulle vara ledig, mitt humör sjönk till botten på några minuter. Hela veckan har blivit konstig, hjärtat skulle ha jobbat förmiddag hela veckan vilket hade varit jätte bra eftersom då kommer han hem rätt vettig tid och vi hade hunnit umgås med varandra på eftermiddagarna nu när jag har lov och allt. Men så har det inte blivit, det har bara varit eftermiddagsjobb. Och imorgon åker jag upp till Junsele för att gå till tandläkaren (usch och fy som jag gruvar mig) och hälsa på pappa en snabbis. Hade det varit en normal jobbvecka för hjärtat då skulle han ha kommit hem innan jag var hemma igen och så skulle vi hinna umgås, men nu åker han troligen iväg och jobbar innan jag kommer hem så vi hinner inte träffas alls. Usch va less jag är på detta nu, jag ska laga lite käk, lägga mig i ett bad och sedan ligga framför tv:n hela kvällen.

Sitter uppkrupen i soffan med täcket virat runt kroppen. Har släckt alla lampor i lägenheten, några få värmeljus på vardagsrumsbordet lyser upp och skapar hotfulla skuggor på väggarna. Jag kurar ihop mig så gått jag kan i hörnet av soffan, gömmer ansiktet i knät, korsar armarna runt benen och låter tårarna välla upp ur ögonen. Jag känner mig så otroligt liten och ensam ikväll, i vanliga fall skulle hjärtat komma hem om cirka en och en halv timme vilket skulle resultera i att jag hade känt mig mindre ensam. Jag hade troligen krupit upp i hans famn och bara låtit honom hålla om mig. Men inatt är ingenting sig likt, om en och en halv timme kommer jag fortfarande sitta här lika ensam och liten..

Paniken slog mig nyss med knytnäven rakt i ansiktet, jag höll på packa undan lite väskor och sådant som jag haft massa saker i. I den sista väskan låg inte direkt något skoj, ett usb-minne och några böcker. Bara för skojs skull kopplade jag in minnet i datorn för att se om jag hade något roligt på det, där låg en bild som jag skulle ha lämnat in och framkallat för hundra år sedan. Nämligen den bilden som Frida valde som favorit av alla bilderna jag tog på henne i augusti, hennes studentbilder som jag då lovade att framkalla så fort jag hade möjlighet. Men det har liksom glömts bort, jag har varit utan pengar, skolan har kommit i kapp mig, jag har flyttat, saker och ting har blivit undanstoppade i all hast för att inte ta för mycket plats osv. Så nu har jag världens ångest och skuldkänslor till tusen, Så detta hamnar som prio ett denna månad, jag håller tummarna för att pengarna räcker och att jag kan få detta fixat, och jag hoppas verkligen inte Frida halshugger mig, dock har jag inte blivit påmind så vem vet, hon kanske har glömt det liksom jag?

Funderar starkt på att börja sola igen, mest för att jag saknar färgen jag hade i somras. Sedan är ju ett plus att jag har en bit att gå ner på stan för att sola också, så jag får lite motion samtidigt! Hittade den här bilden när jag satt och kollade igenom bilder från sommaren, satan va brun man var. Nog för att bilden är i svartvitt så ner man ändå brännan, denna bild är tagen några dagar innan jag tog körkortet (:

Både jag och hjärtat har intagit soffläge nu efter middagen som bestod av korv och makaroner. Dock sitter jag vid datorn och han spelar NHL 11, jag har svårt att förstå vad det är som är så otroligt roande med det spelet. Men det kanske är för att jag är tjej? Nog för att jag inte är allt för tjejig så är det där med hockeyspel inte alls min grej. Då funkar fifa betydligt bättre i min smak. Aja nog om det, efter att vi varit och fått däcken bytta på BMW:n så åkte vi och handlade och sedan tog vi oss en runda på dollar, jag pillade på julsakerna och drömde mig bort en aning som jag alltid gör när jag befinner mig i den butiken. Allting är så fint och billigt att man skulle vilja köpa nästan allt som finns där, speciellt alla prydnads saker, det är det bästa med hela butiken. Allting som glittrar och glimmar måste man kika på. Även om man sett allting hundra gånger så är det ändå lika roligt att gå runt där, men vi köpte inget speciellt, några grytor, kakor och strumpor. Sånt där nödvändigt tjafs som man inte blir direkt road utav haha. När vi kom hem städade vi innan det var dags för käk, jag plockade ihop i hallen, på toan och sedan min sida i sovrummet. Plockade upp från golvet, packade in i garderoberna, la tvätten i tvättkorgen och dammsög. Vardagsrummet ska tas det också så fort vi fått helt inordning här inne, men ännu är väl egentligen ingenting klart, det har liksom aldrig funnits den tiden, men den här veckan ska jag ta tag i vissa saker i alla fall och försöka få det lite hemtrevligare här.

Klockan nio ska jag bänka mig framför tv:n och se svenska Hollywood fruar, det är nämligen därför hjärtat ligger och spelar NHL nu. Det är liksom kravet för att jag ska få se fruarna klockan nio, eftersom det inte är något program som direkt roar honom får han spela lite innan så han klarar sig i en timme haha.

Puss

Nattens kyla biter i skinnet, gatlyktornas sken sipprar svagt igenom dimman som ligger tät över staden. Gatorna är tomma sedan länge, mina fotsteg trampar inte i takt med någon annans. Jag har hela staden för mig själv och jag nynnar tyst på någon gammal enformig melodi som legat kvarglömd i hjärnan.

Har varit otroligt oaktiv här på bloggen som ni kanske har märkt, men jag har varit med hjärtat, umgåtts med trevliga människor, varit på krogen och bara varit hela helgen. Men i veckan kan jag lova massor av uppdatering, bilder osv. För denna vecka består av lov, så jäkla skönt. Så nu blir ni inte av med mig ;)

Puss